Film transkribering

Tomas: Stor fråga och också en..

Vi började ju med det du säger om det första mötet. Vårt engagemang började med det första enskilda mötet med en ung kille som inte hade någonstans att bo helt enkelt. Vi hade ju då samtidigt vår dotter som bodde i Kanada och då var hon helt själv där. Men av helt andra anledningar såklart. Hon kom från ett av världens tryggaste länder med ett av världens bästa pass. Hade alla möjligheter i världen. Studera där, jobba där, stanna där. Men just tanken var att tänka om det var hon som var på flykt. Men… vilken typ av människa önskade vi att hon skulle möta då?

Och det är väl de människorna vi har försökt att vara. Som de vi önskat hon hade mött.

Och det är väl de människorna vi har försökt att vara. Som de vi önskat hon hade mött.

Och. Då börjar vi i det lilla. Vi vill hjälpa Sherafat och sedan när vi får… när man får kunskap… för brist på kunskap är ett är ett hot i dag. För den skapar rädsla och rädslor. Och när Åsa tog reda på hur det såg ut i vår kommun så insåg vi att det här är inte bara Sherafat det här är ju Ramin det här är Ali det här är Shamsi det här är Farydoon. Det här… det är ju flera. Vad kan vi göra? Nästa grej är ju att samverka och hitta andra personer i vår närhet som också tänkte som vi. Och vi och då hittade vi många familjer och människor som kände att ”Men vi vill också, vi kan också.”

Det var i Österåker och sedan hittade vi ytterligare människor i Täby och i Haninge och Huddinge, Tyresö, Värmdö och helt plötsligt var vi elva kommuner som hade frivilliga familjehem, så att säga. Och nu är vi i Nordost här, men tillsammans med alla frivilliga familjen runt i Stockholm så var det 480 familjer som öppnade upp så att utanför Stockholm så är det ytterligare vi är liksom tusentals människor som öppnade upp.

Någon måste göra något. Att vara då ”någons någon” som gör något, det har varit drivkraften.

Någon måste göra något. Att vara då ”någons någon” som gör något, det har varit drivkraften.

Åsa: Det har också gjort när den första fasen med boendefrågan var lite löst så hade vi också lärt känna de här ungdomarna och förstod deras historia och såg deras kamp, många gånger riktat mot just Migrationsverket eftersom deras asylprocesser drog ut på tiden… i flera år. Där i skulle de leva och överleva och ha någonstans att bo och vara en person. Fortsätta att vara en viktig person. Och att se människor och bekräfta att man finns. Det gör att man orkar.

Vi gjorde också att vi såg in i ett rättssamhälle som vi inte hade mött tidigare. Vi såg den här rättsosäkerheten som ungdomarna möttes av som de inte tar del av. På ett sådant sätt som vi förväntar oss att man ska bli bemött i Sverige.

Det gjorde att vårat engagemang utökades. Det var inte bara riktat till ungdomarna längre eller de människorna som vi mötte, utan det blev så mycket större. Det hamnade i vårat knä. Utöver det så har vi under de här åren också sett hur det här även har drabbat oss på ett sådant sätt att människor som vi har trott att vi kunnat lita på i vår närhet, vänner, familj har tagit andra vägar än vi. Då har vårat engagemang blivit ännu viktigare.

Vi kämpar inte bara för ungdomarna, vi kämpar för oss, för Sverige, för oss, för vår solidaritet.

Och ser också att solidaritet som vi vet är också motsats, eller man ska säga andra sidan av rättigheter. Vi har mänskliga rättigheter, men vi har också mänskliga skyldigheter. Och det är solidaritet. Solidaritet är det.

Och ser också att solidaritet som vi vet är också motsats, eller man ska säga andra sidan av rättigheter. Vi har mänskliga rättigheter, men vi har också mänskliga skyldigheter. Och det är solidaritet. Solidaritet är det.

Matts: Jag håller gärna upp den här boken som… ett kapitel. Ett kapitel i den här boken har Åsa skrivit. Och en del av det ni har berättat går att läsa om här… Jag tycker…ingick det inte i vår skrivna motivering som står på själva diplomet…

Jag tycker faktiskt att det är en bra merit att man faktiskt…man också dokumenterade och gör det tillgängligt för många andra. Jag vill bara omnämna det. Och så hoppas jag att ni sätter upp det här diplomet på väggen och var gång ni tittar på det så ska vi tänka att det är många som är väldigt imponerade av ert arbete.

Jag tror jag har stöd av alla här i rummet och vi skulle vilja att det fanns många fler människor sådana som ni. Tack.

Om Solidaritet Nordost

Solidaritet Nordost

Föreningens syfte är att främja solidaritet med människor i andra länder, men också med människor i Sverige till exempel flyktingar och invandrare som försöker få fotfäste i det svenska samhället. Föreningen är partipolitiskt och religiöst obunden och vänder sig i första hand till Stockholms nordostkommuner (Danderyd, Täby, Vaxholm, Österåker, Vallentuna, Norrtälje). Föreningen bedriver studier och opinionsbildning, genomför studiecirklar, föreläsningar, seminarier, kulturprogram, namninsamlingar och annan utåtriktad verksamhet. Arbetet bedrivs i nära samarbete med lokala organisationer och grupper som har liknande syfte.