En ny rapport, ”Civilsamhällets röst” har idag utgivits av nätverket #Vistårinteut.

Rapporten är en sammanställning av texter och analyser och remissyttranden gällande remissen ”Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.”

Inför röstningen som Riksdagen ska göra imorgon tisdag den 18/6, är denna sammanställning oerhört viktig att ta del av, då det är vår röst, ALLA vi engagerade i civilsamhället runt om i hela vårt land, som hörs i denna rapport.

Därför har vi, Frivilliga Familjehem i Österåker beslutat oss för att via mail dela denna rapport till Österåkers samtliga folkvalda kommunpolitiker, med hopp och önskan om att de ska läsa och förhoppningsvis finna rapporten vara ett bra underlag till att göra sina partipolitiska kommunala röster hörda gentemot de egna partiets förtroendevalda riksdagsledamöter, att imorgon rösta emot en förlängning av lagen.

Länken till hela rapporten finner ni här!

Från Österåkers civilsamhälle har följande inkommit, vilket också finns med i rapporten.

”I Österåkers kommun kan vi se att resultatet av den tillfälliga lagen har påverkat civilsamhället och framför allt de ensamkommande barnen och ungdomarna, mestadels med ursprung från Afghanistan, mycket hårt. De flesta av dem kom hösten 2015 då den tillfälliga lagen ännu ej hade skapats och befästs och hade om de hunnit få sin asylansökan prövad på de premisser som var dem givna i det skedet, haft helt andra förutsättningar att bedömas annorlunda än de flera år senare kom att bli.

Dels utifrån den tillfälliga lagens inskränkningar och dels utifrån att de var barn enligt svensk lag när de kom 2015. Men flera år senare när deras asylärende kom att behandlas, hade hunnit fylla 18 år/skrivits upp i ålder till 18 år eller äldre och då bedöms som vuxna. Den limbo av olidlig väntan innan asylprocessen var avslutad, den psykiska stress som det skapade, drabbade inte »bara« dem själva utan kom att bli verklighet för deras nya svenska familjer, lärare, klasskompisar, lagkamrater i idrottsklubbar och vårt samhälle i stort. Mycket stor negativ påfrestning som skadat oss alla på många olika sätt.

I Österåkers kommun har dessutom civilsamhället tagit allt ansvar för de ensamkommande som fyllt 18 år och fortfarande befunnit sig i en asylprocess. Detta för att de ska kunna fortsätta sin skolgång, ha närhet till sina nyvunna vänner, fortsätta vara aktiva, uppskattade, deltagare i föreningslivet och ha närhet till trygga vuxna. På så sätt kunde integrationen fortsätta i väntan på beslut från Migrationsverket. Mycket energi, tid, pengar och inte minst omtanke har investerats av medmänskliga kommunmedborgare som dels öppnat upp sina hem, helt ideellt, men även ställt upp och engagerat sig i övrigt, som att agera som en vän i nöd. Detta har gjort att dessa ungdomar blivit viktiga medlemmar av familjer och uppskattade kommunmedborgare.

Trots att flera har fått tillfälliga uppehållstillstånd genom den nya tillfälliga gymnasielagen (NGL) så har andra drabbats omänskligt hårt.

»Bland annat ungdomen A som träffade Migrations- verkets tjänsteman den 24/11 2015 och yttrande en vilja av att söka asyl. Det blev till en tjänsteanteckning som låg till grund för hans ansökan om den tillfälliga gymnasie- lagen. Men då Migrationsverket inte stämplade hans asylärende förrän den 26/11-2015 så fick han avslag på ansökan. En ungdom som varit en oerhörd tillgång. En mycket uppskattade lagspelare i sin idrott. Mycket duktig elev och framför allt en bra vän som osjälviskt hjälpte andra asylsökande trots att han själv varit i samma svåra situation. Hans svenska var mycket bra. Dessvärre finns han inte längre bland oss längre utan han tvingades att fly på nytt.«

Ungdomen B anlände till Sverige den 25/11-2015 och fick sin ansökan stämplad samma dag. En (1) dag som skulle visa sig vara avgörande för hans framtida liv. I alla andra avseenden så uppfyllde han kraven för att omfattas av NGL men nu gör han det inte. På samma sätt som A var han en mycket uppskattad ungdom. Exemplarisk i skolan med stora ambitioner. B har nu lämnat sitt boende hos den svenska familjen som, ideellt, tagit honom till sig och nu blivit papperslös. Någonstans i Sverige håller han sig undan, rädslan för att deporteras till Afghanistan är för stor… Vi vet inte hur han ska klara sig men är smärtsamt medvetna att om han skall klara sig i Sverige som papperslös kommer han att utnyttjas och att kanske tvingas göra saker han inte vill för att överleva.«

»Ungdomen C. Även han anlände någon dag för sent, men uppfyller för övrigt alla andra krav för NGL. Efter alla avslag och ett traumatiskt återvändandesamtal på Migrationsverket så valde han att fly på nytt. Han sa inget till sin svenska familj och det är med mycket stor sorg de och vi nu förstått att han lämnat landet. Efter 3,5 år. Han kom som barn till Sverige och blev uppskriven i ålder efter en medicinsk åldersbedömning.«

»Ungdomen D. Flydde från Afghanistan tillsammans med sin äldre bror när familjen mördades av Talibaner.

Något som varken Migrationsverket eller Migrations- domstolen ifrågasätter. De anlände till Sverige och sökte asyl hösten 2015. Han omfattas dock inte av NGL då han kom några dagar efter den 24/11 2015. Hans äldre bror har dock arbetstillstånd och får stanna i Sverige. En stor oro och sorg tynger nu bröderna och alla vi vänner som är en del av deras nätverk när beslut nu skett att han skall utvisas som ung vuxen utan socialt nätverk och med brodern kvar i Sverige.«

Detta är några av de ungdomar som likt de som nu har tillfälligt uppehållstillstånd är, eller var, helt integrerade med ett mycket stort nätverk i vår kommun. Den kollektiva sorgen som nu bor hos oss, pyrande och lagrad under ett par år hos de frivilliga familjehemmen och andra engagerade, tillsammans med den outhärdliga psykiska påfrestning som ungdomarna fått stå ut med och som fortfarande belägrar dem. Den tillfälliga gymnasielagen är just tillfällig och i den finns en fortsatt mycket stor oro för framtiden. Det ska tilläggas att misstron till rättssamhället och myndighetssverige är mycket stor hos ungdomarna och det engagerade civilsamhället. Detta måste rättas till, för allas vår skull.