”Vad funderar du på Tomas?”
Frågan Facebook ställer mig varje gång jag tar upp telefonen. Vilket är ganska ofta.
Vad jag funderar på…?
Jag funderar på hur livet har förändrats det sista året. Hur mina prioriteringar blivit annorlunda och vad lite det krävs för att förändra en eller flera människors liv. På gott och på ont.
Jag funderar på just det vägvalet. Varför gör vi våra val? Och varför gör vi det inte?
Sverige har ett speciellt val som närmar sig med stormsteg och som du inte kommer att kunna undgå att drabbas av. Vare sig du får eller inte får rösta så kommer du drabbas. Allt hänger ihop.
Räkna med att nya opinionsundersökningar kommer att dyka upp varje dag nu, att partiledarutfrågningarna fortsätter att öka i intensitet och att utspel och påhopp kommer cirkulera på sociala medier och i fikarummet. Nu mer än någonsin. Jag brukar inte oroa mig i onödan. Men jag oroar mig nu.
Jag oroar mig inte så mycket över att det bubblar av rädsla där ute som tar sig uttryck i påhopp och hat. Den rädslan har alltid funnits, men blir bara så mycket tydligare nu när vi lever i ett samhället där informationen flödar över oss 24/7. Jag gillar den inte – men det är inte den jag oroar mig över.
Jag oroar mig lite mer över de människor som sakta men säkert följer med hatströmmen och utan faktagranskning delar vidare. Som eldas på med ännu mer generaliseringar av trollen och personer med en agenda.
Men jag oroar mig allra mest över alla de människor i vårt land som sitter tysta, som likt skickliga pokerspelare är svåra att läsa. Den övervägande majoriteten som inte säger ”bu eller bä” men som har makten att förändra valets utgång.
Som kanske inte väljer att ta reda på fakta utan går på ”har jag hört” eller ”sa en jobbarkompis” eller ”läste jag på nätet”.
Jag oroar mig att de inte tar ansvar genom att lägga några klick/tid på att läsa på och utnyttja sin röst baserad på k u n s k a p. Att använda sin röst och förstå hur viktig den är för att vi ska kunna fortsätta att ge framtida generationer möjligheten till den frihet vi har fått och möjligheten att demokratiskt, till och med, förbättra den.
Att ta reda på att även fast det finns utmaningar så går faktiskt ”inte allt åt helvete”. Våga se igenom generaliseringar och inte låta dessa föda sin egen rädsla. Fakta är botemedlet.
Jag oroar mig att de inte tar ansvar genom att lägga några klick/tid på att läsa på och utnyttja sin röst baserad på k u n s k a p.
Läs på vad de olika partierna vill, direkt på deras hemsidor och i deras valmanifest. Där finns det, svart på vitt. Har du frågor? kontakta partierna direkt och be om svar. De kommer att svara.
Men innan du gör det är det absolut nödvändigt att du går ner i din egen värdegrund och ställer dig själv frågan:
”Vilket Sverige vill jag vakna upp till den 10 september?”
Jag hoppas du hittar svaret. Valet är ditt men jag önskar att du #röstamermänskligt
Så Facebook, det är bara det jag funderar på.
Trevlig helg. 
